till att börja med, grattis william och mormor på födelsedagen! hoppas ni mår bra.

mitt jobb är kung. trivs hur bra som helst. det är sjukt kul och alla som jobbar är så jävla roliga. går inte att förklara vilken härlig stämning det är, går nog bra att uppleva, kom å hälsa på! efter vi stänger sitter vi kvar och snackar och kanske tar något att dricka, lugn mamma och pappa, jag tog juice! ikväll ska jag träffa chefen på sofi's som är ännu en bar av de fyra som cheferna äger. det är svensk tema kväll så de visar jalla jalla, haha, kommer bli hur kul som helst. det roliga med barerna är att de styr upp massa aktiviteter. på onsdagar på joseph's där jag jobbar har de kanelbulle-dag. alltså får man nybakta bullar och så spelas bara svensk musik.

idag har vi tittat på två fina lägenheter och vi bestämde oss för den andra. den ligger jättenära mitt jobb och var relativt billigt. så vi kommer flytta in ikväll. det lär ju komma upp bilder och annat, först måste vi bara få igång internet. nu sitter vi mest på starbucks och små caféer.

men so long. ha det gott umeå. kan jag få en uppdatering på sms snart, vem åkte ur idol och snöar det i umeå? wzup liksom, come on gossip girl..

sådär. nu har jag fått till internet. vi bor just nu på ett hostel mitt i stan men imorgon ska vi titta på en lägenhet som ligger typ två minuter från mitt jobb. ifall vi vill ha den får vi flytta in på måndag så jag håller tummar och tår att det går bra. vore så skönt. just nu är det världens oreda i min väska och man har som ingen koll vart något är. det är det som är jobbigt med vandrarhem. ifall vi har någonstans att bo kan man också skaffa personnummer och bankkonto som är bra att ha. vi har skaffat oss skottska telefonnummer, så ifall ni vill nå mig går det bra att ringa och smsa på detta nummer: 07866608278. ring det med +46 innan. för mig är det gratis att ta emot samtal men det är väl aningen dyrare att ringa för er men.

nu ska vi snart försöka få lite mat i magen sedan börjar jag jobba klockan 18. är nervös men jag tror det ska bli roligt. jobbar till två i natt och jag är redan trött, men nu jäklar. imorgon jobbar jag bara till 01.

igårkväll var roligt. vi var med jenny som är från lund. förfestade hos henne och gick sedan på lava. det var helt okej, lite random människor men det var kul att umgås med henne.

har precis avnjutit en supergod middag som pappa lagad, pasta med fläskfilé och till efterätt en saffranslängd. nu hänger jag och mamma i soffan, lyssnar på kent och myser. har precis skypat lite med farmor. bara en timme kvar nu. nu ska jag krama min mor.

http://www.youtube.com/watch?v=OGnNlQ-KNv4

nu börjar det pirra på riktigt. jag kämpar med min packning och som vanligt när man reser med ryanair blir jag orolig för att få övervikt. jag har två enorma väskor och ett handbaggage och ändå räcker det inte till? jag har till och med valt bort typ 10 par skor och  2 stora lådor med kläder som nu är stationerade på vinden. puh. har jag glömt något? det kan jag väl inte ha gjort? hela mitt rum är ju tomt nu.

shit vad jag är taggad!

alltså, jag har skrivit två jättelånga inlägg som jag har råkat radera. nu är jag nästan förbannad. men eftersom det är sista natten i min egen säng ska jag lägga ner min själ i detta inlägg. det blir ju trotts allt bättre och bättre.....

jo. som skrivet två gånger tidigare. imorgon är det dagen d. dagen då jag lämnar min bubbla. dagen jag tar mitt pick och pack och lämnar detta trygga hem. de personer som har varit nära mig i 18, 17 och 12 år; alltså mina föräldrar och två yngre systrar. när jag säger lämnar menar jag självklart inte för evigt. utan denna resa till skottland är inte tidsbestämd och jag vet inte hur länge jag kommer vara borta. allt beror på hur det går och hur jag trivs. till saken hör att jag har lngtat så sjukt mycket till denna dag. när jag får bevisa för mig själv och alla andra att jag faktiskt klarar mig själv.

när jag berättar för bekanta om min idé; jag ska åka till skottland och jobba i en bar, själv! då blir folk alltid jättenojiga. ska du åka själv? ja, varför inte? om jag är rädd? självklart är jag väl lite orolig ifall något skulle gå snett, men det är ju livets utmaning. ifall jag inte skulle trivas eller vilja åka hem finns min säng fortfarande kvar på skolgatan och det vet jag. det är inget stort problem. jag vet själv hur mycket mer det finns än lilla, trygga umeå. det finns mer att se. och varför inte upptäcka det när man är ung? något jag själv inte förstår mig på är varför man inte tar sig i kragen och bestämmer sig för att, nu jävlar ska jag göra något för min egen skull. jag ska inte slava och jobba på något skitigt jobb och känna mig olycklig. jag kan bli rätt less på alla de kommentarer som svävar runt mitt huvud dag ut och dag in. kommentarer som att jag själv skulle aldrig klara det etc. hur vet man det ifall man inte provar är då min fråga? det finns många ursäkter, jag har ju ett jobb, jag har ju kompisar här, jag har familjen, jag har det rätt bra som får mat, jag har pojkvän, jag har det ändå kul osv. jag vet inte, men är det helhjärtat? klart det är hur bra som helst att få mat serverad på fat, ha tak över huvudet och bo tillsammans med föräldrarna. no doubt. jag säger inte emot. men jag menar också att man kanske ska prova något nytt. då kanske man upptäcker att det är inte meningen att jag ska göra detta. eller så märker man att, jo, jag är faktiskt rätt nöjd.

det finns flera biljoner människor i denna värld. och hur många har man träffat i sitt liv? är det de 300 kompisar jag har på facebook som ska finnas i mitt liv hela vägen ut, eller kan man vidga kontaktnätet? jag älskar alla vänner jag har och familljen, men jag känner att det är dags att jag gör något för min egen skull. jag vill ha det tufft och klara mig ur det på egen hand, med stöd såklart av alla nära och kära. jag ska inte ljuga och säga att jag bara är positiv. nej, jag är rädd för många saker som "kan hända". men varför gå och oroa sig i onödan? man kan inte vara rädd för att leva livet. living the dream.

för att sätta punkt på detta vill jag bara ge er en uppdatering på resan. jag har nämligen fått en resekompis. olle. världens skönaste och spontanaste kille. vi snackade lite på min avskedsfest och vipps! så hade han några dagar senare bokat biljetter, vaccinerat sig och köpt en resväska. då snackar jag två-dagar-innan-spontan. så han följer med mig imorgon. så fruktansvärt kul det kan bli, kommer bli. det blev ett jäkligt långt inlägg nu men jag villl bara säga att ni som inte riktigt vågar för att det är bekvämt det ni gör nu, skit i det. våga, jag lovar. man ångrar sig inte. man måste leva lite på the edge tror jag. fan vad kul det är. jag hoppas jag kommer vara såhär peppande när jag väl satt fötterna på den skottländska marken.

hej hallå. just nu håller jag på att packar ner mitt rum i två stora resväskor. har precis packat den ena helt full med min garderob. i den andra väskan ska jag packa ner skor, neccesärer och saker som jag kommer att behöva i skottland.

avskedsfesten i lördags var upp och ner. ena sekunden var det hur roligt som helst och nästa var det rätt sorgligt. jag tror inte att jag riktigt har fattat att jag ska lämna umeå för ett tag. ibland känns det som att jag aldrig kommer träffa en del människor som kanske också går andra vägar. helt sjukt. vuxenlivet here we come. men även om det kommer vara tungt att säga hejdå till vissa kommer det också innebära helt nya möjligheter för mig själv. jag kommer att få prova på att leva livet på mitt eget sätt, kämpa för mitt eget levene och få visa världen att jag är redo att utvecklas  och prova på nya saker. jag tror detta kommer vara nyttigt. jag kommer säkerligen utvecklas inom engelskan, träffa nya människor och få arbetslivserfarenheter. självklart är det läskigt eftersom jag aldrig har varit utan min familj i längre än några veckor och jag vet hur tungt det kan vara när man är ensam och måsta städa, laga mat och tvätta, men jag är taggad.

som jag har sagt till mina föräldrar; jag tror inte att livet kommer bli en dans på rosor bara för att jag lämnar sverige. nej och det är inte heller det jag strävar efter. självklart tror jag ju nu att förändring kommer bli bra för min egen del men samtidigt vill jag kämpa och slita och söka det jag själv vill göra, mitt eget liv. nu har jag haft den bästa uppväxten man kan ha, men samtidigt har den varit helt styrd av mina föräldrars val. nu är jag redo att skapa min egen vardag och leta efter de människor som ska cirkulera i mitt liv i framtiden. jag vill skapa något bra som jag själv har kämpat för och hittat. även om det kommer att bli tungt vissa dagar så är jag redo att "live the dream".

jag är så sjukt taggad på ikväll. har nya kläder och känner mig laddad. det här ska bli den bästa avskedsfesten ever. (ta i trä - när jag brukar säga så brukar det bli dåligt) men jag känner på mig att detta blir bra. så bra att jag ska publicera en smile gubbe nu :)

tar med mig bästa party skivan ever, eller det är till och med tre skivor. absolute dance anthems! sjukt gött. nu jävlar!